Smak – näring – tradition

Enligt den Japanska mytologin var miso (betyder smakkälla) en gåva från gudarna till mänskligheten för att ge människorna hälsa, långt liv och lycka. Miso är en fermenterade (mjölksyrejäst) sojabönpasta. Den tillverkas genom att man blandar sojabönor, havssalt, källvatten och en bakteriekultur, koji och låter blandningen åldras i stora trätunnor i ett till tre års tid. Miso görs ofta med en tillsats av säd (vitt ris, råris, korn eller bovete). Miso innehåller levande enzymer och bakterier som är bra för tarmfloran och som stärker matsmältningen. Miso är också rik på protein, kolhydrater, mineraler (järn, kalk, fosfor, m.fl.) och vitaminer (bl.a. B1, B2, B3 och B12). Miso innehåller lite fett (5%) och har låg kalorihalt i förhållande till proteininnehållet (11 cal. per gram protein). Miso hjälper till med att:

– göra blodet basiskt

– sänka kolestrolenhalten i blodet (innehåller linoleic syra och lecitin)

– ge oss viatamin B12

– neutralisera effekterna av rökning och luftföroreningar

– dra år sig, absorbera och föra ut radioaktiva ämnen ur kroppen (innehåller zybicolin)

– bygga upp celler och ge energi

– stärker matsmältningen

Så här gör du miso:

Tvätta sojabönorna och blötlägg dem i vatten ca 10 timmar.

Sjud sojabönorna tills de är mjuka. Tillsätt lite olja för att hindra att de kokar över. Kyl sojabönorna till 30 C, blanda i koji och havssalt. Tillsätt vatten från kokningen så att mison får en fin konsistens. Mosa sojabönorna så det blir en pasta och lägg dem i ett keramikkärl eller trätunna. Strö lite havssalt på toppen, lägg en ren silduk ovanpå, täck med ett lock och lägg en tyngd på toppen (ska vara lika tung som miso i kärlet) och ställ i ca 20 grader varmt rum. Koji fermenterar snabbare i värme och långsammare i kyla.