Ion Plus är ett kolloidalt silver av absolut högsta kvaliteten – en perfekt produkt för bl.a. vattenrening. Produktionsprocessen bygger på avjoniserat och osmosrenat vatten med unikt låg konduktivitet (ledningsförmåga). Konduktiviteten på vattnet som processas är så låg som 0,1-0,3 mikrosiemens. Ett absolut rent vatten minskar risken för att silverpartiklar skall attrahera restpartiklar av mineraler och salter som i sin tur leder till klustring (sammanslagning av partiklar) och sämre effekt på produkten. Tillverkning av kolloidalt silver med lågkonduktivt vatten är en långsam process som kräver avancerad högteknologisk utrustning. Fördelarna är att denna processteknik ger en unik jämnhet i silvrets partikelstorlek. Själva definitionen för en kolloid är: ”en partikel svävande i en vätska” Att producera kolloidalt silver med extremt lågkonduktivt vatten borgar för högsta kvalitet. Med denna process undviker man i största möjliga mån missfärgning p.g.a. sammanslagning av silverpartiklar i vätskan. Vätskan skall alltid vara klar. Garanterad hållbarhet för oöppnad förpackning IonPlus är 3 år.
– IonPlus tillverkas i Sverige.
– IonPlus är registrerad hos Kemikalieinspektionen.
– IonPlus är godkänt för försäljning inom hela EU EG nummer : EG 231-131-3 CAS 7440-22-4
Kolloidalt silver och situationen med EU:s regler för kosttillskott.
Kolloidalt silver är mycket uppskattad produkt och var tidigare ett godkänt kosttillskott som kompenserat det minskade intag av silver vi får från kosten. EU och Livsmedelsverket konstaterar att vi idag får ungefär en tiondel så mycket silver genom kosten jämfört med vad vi kunde få för bara 50 år sedan.
Produkten har en officiell EU-klassning i form av ”Desinfektionsmedel för dricksvatten” och lyder under Kemikalieinspektionen.
Nu följer faktainformation om Kolloidalt Silver såsom den finns tillgänglig i litteraturen och i publicerade studier runt om i världen. Vi får inte och gör inte heller några egna påståenden om några medicinska egenskaper hos ädelmetallen Silver- det förbjuder oss den svenska lagstiftningen – vi återger endast den information som medborgaren själv kan hitta ute i det väldiga informationsbruset. Vi kan idag endast uttala oss om Kolloidalt Silver som en vattenreningsprodukt. Fördjupa dig i den omfattande historiken och faktaflödet nedan.
Kolloidalt Silver – den perfekta vattenreningsprodukten
Visste du att det finns en enkel hjälp att få som kan råda bot på de flesta av våra vanligaste bakterier? Hjälpen heter kolloidalt silver – en produkt som består av destillerat vatten och miljarder med mikroskopiska silverpartiklar. Dessa silverpartiklar existerar vanligtvis i två former. Dels i löst form, så kallad jonform. Dels i partikelform där silver i elementär form existerar som partiklar med väldigt liten storlek.
Beroende på tillverkningsprocessen så kan den inbördes fördelningen skilja något, men den vanligaste formen av kolloidalt silver brukar bestå av ca 80-90% joniskt silver och resten i partikelform. Det är väldigt viktigt att renast möjliga silver används i tillverkningsprocessen, så att bara silver, och inte andra legeringar följer med i produkten. 99.99% rent silver brukar användas av seriösa tillverkare och det är i princip så rent silver som man kan producera. Sterlingsilver ska absolut inte användas eftersom det är en legering som innehåller koppar.
Partiklarna och jonerna är så små att om man skulle tillverka en ask med volymen en kubikmillimeter, så skulle det rymmas över en miljard silverjoner i asken. Varje jon har förmågan att neutralisera en svamp, bakterie eller ett virus. Det som gör kolloidalt silver än mer intressant är det sätt det dödar på. Silver har en väldigt stark oxidativ förmåga. Silverjonerna sugs upp av mikroorganismerna och ställer till med oreda i organismens inre kemiska processer.
Det anses allmänt att det sätt som kolloidalt silver dödar på gör det extremt svårt för mikroorganismer att mutera och skapa resistens gentemot silvret. Kolloidalt silver kan ses som lösningen på dilemmat multiresistenta bakteriestammar som i dagens läge inte längre svarar på olika penicillinbehandlingar. Varför är då inte detta var mans kunskap kan man fråga sig? Svaret ligger i att det är en alldeles för enkel lösning för att läkemedelsindustrin ska kunna profitera tillräckligt mycket på den. Läkemedelsföretag har egentligen inte som sitt primära mål att göra människor friska, de har nästan enbart finansiella mål på dagordningen. Förvånad? Läkemedelsföretag måste generera så mycket avkastning åt sina aktieägare som möjligt. Det kan man bara göra om man jobbar med patenterbara substanser, vilket kolloidalt silver inte är. Man är också beroende av att få en ensamrätt på substansen i tio till femton års tid, dvs. tillräckligt med tid för att mjölka ur så mycket som möjligt av marknaden. Eftersom man genom monopolställningen med substansen ju dessutom kan bestämma priset på produkten hur man vill, så finns det goda förutsättningar att tjäna stora pengar. Inte undra på att vi har läkemedelskostnader i landet som börjar närma sig astronomiska nivåer.
Då läkemedelsföretagen inte vill beblanda sig med kolloidalt silver, så har det speciellt i USA, vuxit fram en folklig rörelse som experimenterat med kolloidalt silver. Uppskattningsvis så finns det idag miljoner människor världen över som använder kolloidalt silver, och antalet växer för varje dag. Bara i USA räknar man med ca 10 miljoner användare. Det här gör läkemedelsföretagen nervösa. Intressant för läsaren är kanske det faktum att man idag även använder kolloidalt silver, producerat av läkemedelsföretag, på våra stora svenska sjukhus bl.a. vid olika infekterade sårskador! Detta till trots att man inom den akademiska världen, med en dåres envishet påstår att kolloidalt silver inte har någon bakteriedödande effekt.
Om folk skulle kunna bota sig själva – så skulle det innebära mindre pengar att dela på för läkemedelsföretagen. För att råda bot på situationen så har företagen speciella grupper som inte gör annat än att syssla med desinformation om kolloidalt silver. Som exempel kan nämnas att efter den 11 september när Anthrax började spridas, så var det en klok borgmästare i en stad i Florida som förklarade i media att om anthrax skulle leta sig fram till hans stad, så var dom beredda. Borgmästaren förklarade att man hade en beredskapsplan som byggde på att dela ut kolloidalt silver till medborgarna. Detta uttalande tog sådan skruv att läkemedelsföretagen samlade ihop sina ”experter” inom området och smutskastade borgmästaren för hans naiva uttalanden inom ett område som han inte alls kände till. Kolloidalt silver skulle enligt ”experterna” ses som något som inte alls fungerade, var totalt verkningslöst och som till och med kunde skada användaren genom silverförgiftning, såkallad Argyrios. Genom medias försorg så lyckades läkemedelsbolagen få den framsynte borgmästaren att packa ihop och lämna sin post.
Argyrios är ett fenomen som konstaterades i några få fall i början på 1900-talet, då faktiskt många läkemedel var silverbaserade. Det var ett rent kosmetiskt tillstånd som man kunde drabbas av, om man i kroppsvävnaden ackumulerat kring tio gram silver. Personer som drabbades kunde anta en lite blågrå nyans, men för övrigt så mådde dom bra. Till saken hör, att trots att
läkemedelsföretagen nuförtiden smutskastar bruket av silver för bakteriebekämpning, så var det i början av 1900-talet, ända fram till penicillinets intåg i början på 1930-talet, det effektivaste bolagen själva hade att tillgå! Silver fanns inblandat i allt möjligt från näsdroppar till intravenösa injektioner direkt i blodbanorna. Tyvärr var silver väldigt dyrt på den tiden. Detta i kombination med att den tidens framställningsteknik inte tillät de små partikelstorlekar som vi idag kan åtnjuta i dagens kolloidala silver. Dessutom så blandade man silvret med t ex salpetersyra för att få fram silvernitrat, en högst frätande och starkt färgande substans.
Silvernitrat innehållandes stora silverpartiklar, är den substans som läkemedelsföretagen försöker likställa med det elektrokolloidala silver som finns att tillgå idag. Det är dock en väldigt stor skillnad på dom. Partiklarna som användes då framställdes på kemisk väg, eller genom att man malde sönder silvret på mekanisk väg. Den stora partikelstorleken ledde till att silverpartiklarna fastnade i cellmembranen och ansamlades. När det samlats tillräckligt mycket silver i kroppen så kunde personen i fråga anta en blågrå ton. Idag så är partiklarna tusentals gånger mindre och kan omöjligt fastna i cellmembranen, utan passerar obehindrat in och ut ur kroppen.
Även om man felaktigt skulle anta att allt det silver som vi får i oss genom kolloidalt silver, skulle ansamlas i kroppen – så skulle det kräva ca tusen liter för att komma upp i tio gram silver. Eftersom de vanligaste kolloidala silverprodukterna innehåller ca 10 ppm (parts per million), vilket motsvarar 10 milligram silver per liter vätska, så skulle det ta en användare mer än tjugosju år att nå dit – vid en konsumtion av en deciliter kolloidalt silver om dagen! Mer realistiska konsumtionsnivåer ligger kring några teskedar, till en halv deciliter i terapeutiska sammanhang. Vid en halv deciliter om dagen, skulle det ta över 54 år att samla på sig tio gram silver, och vid några teskedar om dagen skulle det ta hundratals år! Detta baserat på antagandet att allt silver ansamlades, och inget av det lämnade kroppen.
Nu är det som så att silverpartiklar i den storlek som det handlar om, ca 0,01 till 0,001 mikrometer stora, är alldeles för små för att kunna fastna i kroppen. Som jämförelse kan nämnas att de röda blodkropparna är ca 8 mikrometer stora. Silverpartiklarna går runt med blodet, utför det dom ska, och går sedan ut med framförallt feces men även i viss mån urinen efter fullbordat värv. Dock kan små mängder tas upp av kroppen temporärt för nyttjande i uppbyggandet av immunförsvarsfunktioner. Det är påvisat att silver används aktivt av immunförsvaret vid skapandet av T-lymfocyterna, en av kroppens vita blodkroppar.
Det finns människor som under längre tider druckit kolloidalt silver, samtidigt som de noggrant följt upp och analyserat halten silver i både urin och blod. Man har den vägen konstaterat att silvret bara lånas av kroppen en tid, för att sedan utsöndras via urinen. Det är alltså klart konstaterat att kolloidalt silver inte orsakar någon stor ansamling av silver i kroppen. Dagens extremt finfördelade kolloidala silver är mångfalt mer effektivt än det man hade att tillgå i början av 1900-talet, då det ryms betydligt mer silverjoner i vätskan. Ju fler och ju mindre silverjoner ett kolloidalt silver innehåller, desto mer effektivt är det. Eftersom varje silverjon kan döda en mikroorganism, så förstår man hur effektivt till och med väldigt små mängder kan vara. I början av 1900-talet så malde man silverpartiklarna i mekaniska kvarnar, vilket ledde till onormalt stora – och framförallt varierande storlek på partiklarna. Partiklar som var så tunga att de snabbt förlorade sin laddning och därefter föll till botten i flaskan. Den effektiva hållbarhetstiden kunde ligga på någon vecka. Dagens kolloidala silver har en hållbarhetstid som snarare kan räknas i år. I början av 1900-talet var kolloidalt silver det bästa man hade att ta till när man brottades med en svårbemästrad sjukdom. Priset var också därefter. En behandling med kolloidalt silver kunde på den tiden kosta med dagens pengar mätt, motsvarande ca 4000 kronor! Oftast sprutade man in silvret intravenöst direkt i blodbanan. Många överlevde många svårbehandlade sjukdomar denna väg och var tacksamma för att de fått tillfälle att behandlas med kolloidalt silver.
Silver är ett viktigt spårämne som används av kroppen, speciellt i immunförsvarssammanhang.
På en frisk individ finns det stora mängder silver i framförallt tymuskörteln (brässen) och mandlarna, båda viktiga komponenter i kroppens immunförsvar. Tymuskörteln är faktiskt själva mognadsplatsen för en av kroppens vita blodkroppar, de såkallade T-lymfocyterna. Det är tyvärr än idag väldigt få läkare som ens känner till att silver används av immunförsvaret. Med tiden får vi hoppas att fler och fler får kännedom om denna viktiga koppling.
Man kan dra en parallell med upptäckten av hur viktigt mineralet jod är för den mänskliga organismens funktion. Det var först på 1930-talet som man upptäckte att om man inte dagligen fick en dos om några miljondels gram jod, så utvecklade man ganska snart sköldkörtelbesvär i form av såkallad struma. Nuförtiden så har vi jodberikat salt som ser till att vi inte drabbas av jodbrist! Mineralet silver har samma viktiga plats att fylla i kroppen, fast med inriktning på immunförsvaret! Eftersom silver har en så bra effekt på bakterier, svampar och virus, så vore det förvånande om evolutionen inte sett till att infoga utnyttjandet av det i människor och djur.
Problemet är det att vi mycket tack vare konstgödningen idag, inte får speciellt mycket silver via kosten. Konstgödningen ser till att urlaka våra jordar från de viktiga mineraler som våra kroppar är så beroende av. Det säger sig självt att om man år efter år odlar fram grödor och sen bara för tillbaka kalium, kväve och fosfor, så kommer marken att vara tömd på livsviktiga mineraler ganska snabbt.
Silver finns normalt sett i mycket av maten vi äter. Som exempel kan nämnas att mjölk och bananer normalt innehåller relativt höga mängder. Man räknar med att man bör få i sig kring 100 mikrogram silver via kosten varje dag. Det motsvarar ca två teskedar med kolloidalt silver av 10 ppm styrka – så det går lätt att kompensera bortfallet från kosten genom att som ett kosttillskott ta kolloidalt silver.
Nu är det ju dock så att EU har beslutat att Kolloidalt Silver inte längre får klassas som ett kosttillskott – detta efter en mångårig lobbying från ”intressenter” som velat stoppa detta preparat till förmån för deras egna artificiella och patenterade preparat (och därmed konkurrensskyddade). Vi kan därför ej kalla eller referera Kolloidalt Silver som ett kosttillskott utan det är nu en produkt för vattenrening.
Kolloidalt silver lämpar sig faktiskt fantastiskt bra till vattenrening. En – till tvåprocentig inblandning av kolloidalt silver med 10 ppm styrka, desinficerar dricksvatten under lång tid. Silverjonerna dödar bakterier, virus och svampar och ser till att de inte kan föröka sig ohämmat. Kolloidalt silver är definitivt en billigt sätt att se till så att människor i tredje världen får tillgång till rent dricksvatten. Att skicka ner utrustning för produktion av kolloidalt silver till människor i tredje värden, vore ett av de absolut bästa sätten att hjälpa dom få ordning på sin livssituation. Man skulle den vägen få hjälp med att rena sitt vatten, samtidigt som man enkelt kan behandla diverse infektioner. Det kolloidala silvret har ju dessutom den ytterligare fördelen att den verkar som ett parallellt immunförsvar, då de silverjoner vi sväljer går ut i blodbanan och dödar virus, bakterier och svampar. Tyvärr finns det inte silver i multivitamintabletter.
En amerikansk rapport vid namn ”Earth Summit Report” från 1992, konstaterar att vi för 100 år sedan hade ca åttiofem procent mer mineraler i våra jordar. Ett skrämmande konstaterande med tanke på att mineral är än viktigare för kroppen än till och med vitaminer. Utan mineraler så stannar helt enkelt kroppen. Mineraler används som en slags katalysatorer i mängder av kemiska processer i kroppen, och måste således finnas där för att vi ska fungera. Kroppen klarar av att syntetisera många olika vitaminer, men mineraler klarar kroppen sig inte utan. Urlakningen av våra jordar från mineraler är helt klart en stor orsak till att så många människor drabbas av sjukdomar i dagens samhälle. Detta är ett faktum som våra politiker måste bli mer varse om.
Silver har använts för bekämpning av mikroorganismer ända sedan antikens dagar. De gamla grekerna klädde insidan av vatten- och vintunnor med silver, innehållet höll sig färskt mycket längre då. Amerikanska nybyggare använde sig av knepet att lägga en silverdollar i mjölken, då klarade den sig bättre. Till och med i Sverige så visste man i början av 1900-talet värdet av att
lägga en silverslant i vattenkärlen för att motverka att vattnet blev skämt i förtid.
Vissa instanser, mestadels desinformationsgrupper från läkemedelsföretagen, hävdar att det skulle vara skadligt att få i sig silver. Samtidigt som andra hävdar att det är ofarligt. FN-organet WHO har nyligen släppt alla övre gränsvärden för rent elementärt silver – beroende på att man konstaterat att elementärt och joniskt silver inte orsakar någon skada i människokroppen.
Svenska livsmedelsverket har inte utfärdat några begränsningar vad gäller silver, utan det finns olika livsmedel som innehåller silver som ingrediens.
Silver är i livsmedelssammanhang godkänt som bla färgämne. I livsmedelsbutikerna kan man köpa en produkt från företaget ”Santa Maria” som heter ”Silverkulor”. Den ser ut precis som det låter. Produkten används flitigt som garnering på tårtor och bakverk. Den består helt enkelt av sockerkulor som man belagt med ett tunt yttre skikt av rent silver – färgämnet E 174. Tittar man närmare på hur mycket silver en 3 mm kula egentligen består av, så blir man lite förvånad. En kula motsvarar nämligen ca 30 ml 10 ppm starkt kolloidalt silver, ca 6 teskedar alltså. Om nu silver skulle vara farligt att få i sig, hur i all världen kan det vara att man kan köpa det på ICA? Och hur kan man sen strö det på glass, tårtor och bakverk och låta barn äta 20-30 stycken, utan att oroa sig?
På trettonhundratalet då pesten härjade så klarade sig adeln ofta från att smittas. Det tillskrivs det faktum att man använde sig av silvertallrikar och silverbägare. Den vägen fick man i sig silverjoner i tillräcklig mängd för att få hjälp med att döda de bakterier som orsakade pesten. Man gav även sina barn en silvernapp eller en silversked att suga på. Silverjonerna som nöttes av, gav barnen ett naturligt skydd mot bakterierna som spred pesten. Det är från denna sed som begreppet ”Att vara född med silversked i mun” kommer. I Kina finns urgamla traditioner som bl.a. rekommenderar folk att alltid ha ett silverföremål hemma, ifall att någon skulle bli biten av en rabiessmittad hund. I så fall skall man gnugga silverföremålet i såret
och den vägen klara sig från smittan. I sin bok ”Colloid Chemistry” så konstaterar Dr Jerome Alexander att silverjoner som gnidits loss från ett silverstycke faktiskt dödar skadliga bakterier.
Historiska texter konstaterar att seriösa medicinska tester av kolloidalt silver sträcker sig tillbaka till 1880-talet, då man använde kolloidalt silver för att behandla tyfus och anthrax med gott resultat.
I början av 1900-talet så forskades det mycket inom kolloidalt silver. Tyvärr så har mycket av den gamla kunskapen gått förlorad i takt med att de vetenskapsmän och doktorer som suttit inne med kunskapen, lämnat oss. Som tur är finns det en hel del nedtecknat i form av publicerade arbeten och böcker.
Dr Henry Crookes brukar anses som fadern till det breda bruket av kolloidalt silver i början av 1900-talet. Han använde det för att bl.a. betvinga gonorré, tuberkulos, stafylokocker och andra smittsamma mikroorganismer. Hans vetenskapliga rapporter sammanfattade att det inte finns någon känd mikrob som inte kunde dödas av kolloidalt silver i laboratoriet inom sex minuter.
1915 så fann Dr A. Leggeroe att kolloidalt silver inte bara skyddade nyföddas ögon, utan fungerade utmärkt på vuxna också. Han fann att det var den oöverträffat bästa lösningen han funnit för ögoninfektioner. Han konstaterade att kolloidalt silver aldrig orsakade några bieffekter och ledde aldrig till några synnedsättningar. En riktigt elak ögoninfektion konstaterades försvinna genom bara någon enstaka behandling med kolloidalt silver. Jämför det med många antibiotikabaserade salvor som tar någon vecka innan man – om man har tur, får fullgott resultat.
Dr Malcolm Morris rapporterade 1917 att kolloidalt silver fungerade mycket väl i behandlingen av förstorade och inflammerade prostata hos män. Sädesvätska som till och från drabbas av blödningar, är ofta ett tecken på en inflammation i prostata. Behandling genom att dricka kolloidalt silver, har visat sig vara mycket effektivt för denna typ av infektioner. Han fann även att hemorrojder svarade mycket gynnsamt på substansen. Han visade även senare att eksem blev bättre av kolloidalt silver.
Kring 1925 så fanns det i USA många stora boskaps farmer. Många djur dog av olika virus och bakterieinfektioner. Det bästa vapen som veterinärerna hade att tillgå på den tiden var kolloidalt silver. Det användes med stor framgång.
Difteri och tetanus (stelkramp) var ett verkligt gissel i början på 1900-talet. Vetenskapsmän provade gifterna på försöksdjur för att försöka hitta lösningar på problemen. 1919 så lyckades Dr Alfred Searle med hjälp av kolloidalt silver, skydda kaniner från dödliga doser av tetanus. Kaninerna som fick kolloidalt silver, överlevde doser som var mer än fem gånger den vanligt
dödliga dosen!
Dr J Mark Hovel rapporterade i ”British Medical Journal” att kolloidalt silver var speciellt bra på att kontrollera virus. Hans studier inbegrep bl.a. kikhosta, hals- och näsinfektioner. Den vanliga förkylningen drog sig tillbaka mycket snabbare i närvaro av kolloidalt silver, konstaterade han.
Intresset för kolloidalt silver sjönk på 1940- och 1950-talet, beroende på att man uppfunnit antibiotikan.
Läkemedelsbolagen övergav silvret och lade all forskning på de patenterbara antibiotiska substanser man upptäckt. Tyvärr visste man på den tiden inte att man stod inför ett jätteproblem med den framväxande resistensutvecklingen som antibiotiska preparat ger upphov till. Man skulle fortsatt satsa på kolloidalt silver som inte ger upphov till resistensutveckling. Skillnaden ligger i att antibiotika sätter bakterier ur spel genom förgiftning. En mikroorganism kan med tiden mutera och bli resistent gentemot ett gift. Kolloidalt silver dödar som nämnts tidigare istället genom kvävning av mikroorganismen. Egentligen så dödar silvret bakterier, svampar och virus på tre olika plan – katalytisk oxidering, reaktion med cellmembranen
samt hindrande av DNA replikering.
1963 så fann man att kolloidalt silver var oöverträffat på att döda prokaryotiska jäster och svampar. Forskning inom kolloidalt silver påbörjades på nytt på 1970-talet då Dr Carl Moyer, Dr H. Margarf och Dr L. Bretano erhöll federala pengar för att genomföra en studie som skulle leda till att hitta bättre lösningar för behandling av brännskador. De flesta antiseptiska medlen som användes för dessa ändamål, skapade mer biverkningar än verkningar. Antibiotika fungerade bara en kort stund innan bakterierna blev resistenta. Dessutom så kunde ingen antibiotika rå på bakterien Pseudomonas Aeruginosa, en fruktad bakterie som invaderar många brännskadesår. Efter att ha läst lite läkarlitteratur från början av 1900-talet, så började Dr Margarf att experimentera med kolloidalt silver. Han fann att till och med väldigt små mängder kolloidalt silver dödade Pseudomonas Aeruginosa, och att vävnaden läkte dubbelt så snabbt. Kolloidalt silver får enligt många bedömare den angränsande vävnaden att regresserna till stamcellsliknande strukturer – och vävnaden regenererar sig snabbare, med mindre ärrvävnad som resultat.
Det finns en annan teknik som utnyttjar silvers förmåga att omvandla celler till stamceller – Robert O. Becker har utvecklat den, och den bygger på att man med hjälp av en silverbaserad kompress i kombination med elektrisk stimulering av vävnaden, kan få t ex fingertoppar som kapats av i olyckor, att växa ut helt och hållet igen. Detta med full känsel och fingeravtryck intakta! Detta kan även åstadkommas med omslag indränkta av kolloidalt silver har det visat sig.
Robert O. Becker gjorde också den fantastiska upptäckten att celler som utsätts för silverjoner faktiskt dedifferentierar och blir till stamceller. Dessa celler kan i sin tur differentiera och bli till den specialiserade celltyp, t ex hud- eller bencell, som det område som cellen befinner sig i kräver. Detta är förklaringen till att sår och brännskador läker effektivare och snabbare i kontakt med kolloidalt silver. Det kolloidala silvret håller samtidigt området bakteriefritt så att det inte drabbas av infektioner under läkningen. Dr Bretano fann att kolloidalt silver var den bästa brännskadeantiseptika han någonsin funnit. Han konstaterade att oavsett hur mycket eller hur ofta det används, så färgar det inte huden på samma sätt som andra silverföreningar typ silvernitrat eller silversulfa gör. Han konstaterade också att bakterierna inte utvecklar resistens mot kolloidalt silver, vilket användandet av vanlig antibiotika gör. Han publicerade sina upptäckter i tidningen ”Surgical Forum”. Svårläkta bensår som ofta drabbar speciellt diabetessjuka, läker med hjälp av omslag indränkta i kolloidalt silver.
Forskare på krigsveteransjukhuset i Syracuse i New York fann att kolloidalt silver var tio till hundra gånger mer effektivt än de gängse preparat man tidigare använt vid bekämpning av bakterier.
Svampar kan skapa väldiga besvär när de invaderar en kropp och bosätter sig på finger- och tånaglar, huden, hårbotten och fötter. Den vanligaste svampinfektionen är fotsvamp, som ger upphov till kliande sprickor mellan tårna. 1976 konstaterade Dr T. J. Berger att det räckte med en behandling med kolloidalt silver för att bli av med fotsvamp. Nagelsvamp som är otroligt svårt att bli av med, går faktiskt bort genom att dricka kolloidalt silver. Det kan ta några månader, men det fungerar. Titta på www.silverpuppy.com/nailfungus.html så finns det ett bra exempel med bild.
1977 visade Dr William Foye att kolloidalt silver fungerade utmärkt som behandling av tonsillit, elakartad snuva samt ögoninfektioner. Kolloidalt silver har även använts för malariabehandling och syfilis. Många kvinnor som lider av återkommande urinvägsinfektioner och svampinfektioner i underlivet, märker att förebyggande bruk av kolloidalt silver är det bästa sättet att bli av med infektionen.
1978 skrev Dr Jim Powell en artikel i ”Science Digest” där han pekade på hur mycket mer effektivt kolloidalt silver var i förhållande till de vanliga antibiotika som sjukvården använder sig av. Tyvärr är det de starka marknadskrafterna som ser till att vi fortfarande använder det mindre bra och mindre önskvärda alternativet i sjukvården. Ur effektivitetssynpunkt, resistens- utvecklingssynpunkt samt inte minst ur säkerhetssynpunkt, borde det vara kolloidalt silver vi använder istället! Säkerheten med kolloidalt silver är överlägsen den som gäller för antibiotika.
Antibiotika kan orsaka allergiska reaktioner hos användaren, vilket i svåra fall kan orsaka en anafylaktisk chock. Antibiotika slår som bekant ut alla bakterier i kroppen och påverkar speciellt de goda bakteriestammar som vi har i tarmen, och som hjälper oss spjälka och smälta föda. Det är orsaken till att så många får diarréer när de får en antibiotikakur. Kolloidalt silver som sväljes sugs upp i magen och övre delen av tunntarmen, och har inte någon nämnvärd påverkan på de goda bakterierna i tarmen. Antibiotika är också känt för att kunna skapa andra problem, speciellt vid långvariga kurer. Det finns många exempel på människor som drabbats av födoämnesintolerans, t ex laktosintolerans, som resultat av en antibiotikakur.
En annan baksida av bruket av antibiotika är att svampar typ Candida tar över när de goda bakterierna dödas. Detta ger upphov till svamp- infektioner som kan vara svåra att bli av med. Candidasvampen hålls nämligen i schack av de goda bakterierna typ acidophilus och bifidus.
1992 konstaterade Dr Farber i Texas att han drabbats av en svårbehandlad form av borrelia. Trots otaliga antibiotikakurer så blev han aldrig riktigt av med sjukdomen. Borreliabakterien muterade och kom alltid tillbaka. Det var först efter att han medicinerat sig själv med silver under mer än sex månader, som han blev helt fri från de förrädiska borreliabakterierna – Spirocheter. Dr Farber har skrivit en bok – ”The micro silver bullet”, som handlar om hans kamp och de erfarenheter han sedan gjort av silver i sin behandling av patienter. Dr Farber har bland annat behandlat AIDS-patienter med mycket gott resultat.
MS, multipel skleros, en autoimmun sjukdom, är en sjukdom som kolloidalt silver enligt många fungerar bra mot. Nadine A. Wooley har skrivit en bok, ”How to Beat Multiple Sclerosis”, där hon beskriver sin kamp mot sjukdomen och hur hon botat sig själv med kolloidalt silver. MS orsakas enkelt uttryckt av att kroppens immunförsvar börjar förstöra det skyddande myelinlager som omger vissa nervtrådar. Läkarna säger att det är en autoimmun sjukdom som beror på att kroppen fel reagerar. Andra hävdar att MS beror på att mycoplasma av typen Borrelia Mylophora gömmer sig i nervernas myelin. Kroppen fel reagerar alltså inte utan försöker helt enkelt eliminera de inkräktare som gömmer sig i myelinet!
Cancer är ännu ett område där man nått stora framgångar med kolloidalt silver. Cancer etablerar sig i kroppen och sprider sig som metastaser i huvudsak i en kropp med nedsatt immunförsvar. Många cancerformer tros också vara orsakade av virus. Robert O. Becker visade i en studie utförd in vitro att tumörer som utsattes för silverjoner faktiskt gick tillbaka och blev stamceller. En teori om tumörer bygger på att de är resultatet av celler som tappat bort sin innersta tillväxtinformation. Cellerna vet helt enkelt inte vad kroppen vill att man ska utföra. Silverjonernas förmåga att få celler att dedifferentiera visade sig fungera även på cancerceller med det resultat att tumörerna löstes upp och blev till stamceller. Det finns exempel på kvinnor som diagnostiserats med bröstcancer, som efter diagnosen börjat dricka kolloidalt silver. När det sedan blivit dags för operation, har kirurgerna inte lyckats hitta cancersvulsten längre!
Så här säger en amerikansk cancerläkare, Dr Gary Smith: ”Hur kan detta naturliga element verka så kraftfullt helande på den mänskliga kroppen? Därför att spårämnet silver utgör en så vital funktion i våra kroppar att utan den skulle vi inte existera. Precis som andra mineraler – kalcium, zink, magnesium och koppar så är silver livsviktigt för vår hälsa. Kroppen behöver silver för att kunna bekämpa sjukdomsorsakande organismer och vissa vetenskapsmän tror nu att bristen på silver kan vara orsaken till många av våra moderna sjukdomar.” Dr. Gary Smith, en pionjär inom cancerforskningen, har sett ett klart samband mellan låga silvernivåer och sjukdom. Människor som har låga silvernivåer befanns ofta vara sjuka och ha otaliga förkylningar, influensa, feber och andra sjukdomar. Smith har sagt att han tror att silver är nyckeln till ett korrekt fungerande immunförsvar. Han baserar sin teori på det faktum att silver är absolut nödvändigt för att kroppen ska kunna förstöra bakterier och virus.
Dr. Smith använder silver i sin behandling av cancerpatienter:
”Framgång styrs av mängden silver i en persons kropp och motgång av bristen på silver i kroppen. När silver finns närvarande så dedifferentierar cancercellerna och kroppen blir återställd. När silvernivåerna är låga så kan cancercellerna växa obehindrat – eftersom cellerna inte kan dedifferentiera. Jag tror även att kroppens silverdepåer har en stor effekt på kroppens förmåga att förstöra virus och bakterier. Jag tror att silverbrist är möjligen en av de största orsakerna till att cancer existerar och ökar på ett sådant snabbt sätt!”
Med andra ord så kan bristen på silver i våra kroppar kanske vara en viktig nyckel till varför cancer blir mer och mer vanligt i dagens samhälle.
Kolloidalt silver är ofarligt att använda. Dr John Barltrop vid universitet i Toronto, Kanada, har utfört toxicitetstester med kolloidalt silver. Han fann vid tester på råttor, att även vid väldigt stora mängder, så var kolloidalt silver helt ogiftigt för kroppen. Även doser motsvarande 300 000 ppm, dvs i princip 30000 gånger starkare än det moderna kolloidala silvret på 10 ppm, gav inga som helst toxiska utslag hos försöksdjuren.
Enligt giftkontrollcentralen på amerikanska EPA (Environmental Protection Agency) så anses kolloidalt silver helt ofarligt. De låga silverhalterna anses vara av rent homeopatiska nivåer. De är så låga att många läkare småler och ifrågasätter hur så låga nivåer av ett ämne överhuvudtaget kan ha någon annan effekt – än en rent placebomässig sådan! Detta samtidigt som deras läkemedelsföretagssponsrade kollegor ojar sig om hur giftigt och farligt kolloidalt silver är! En ganska lustig situation, milt sagt.
Dr Samuel Etris, en konsult till amerikanska silverinstitutet säger att det har aldrig noterats någon allergisk, toxisk eller cancerös reaktion som resultat av bruket av kolloidalt silver. Amerikanska regeringens center för sjukdomskontroll konfirmerade detta 1995.
1966 rapporterade Dr I. H. Lipton i tidningen ”Health Physics” att det idealiska dagliga intaget för silver ligger någonstans kring 100 mikrogram. Silver är ett viktigt spårämne som används av kroppen precis som selen och zink. 100 mikrogram motsvarar ungefär två teskedar med kolloidalt silver med styrkan 10 ppm.
Bakterier, virus och svampar orsakar många av de mindre sjukdomar vi drabbas av idag, allt från snuva och förkylningar till matförgiftning. Vi får många av dessa sjukdomar då vi vistas bland människor som går och sprider mikroorganismer. Genom att spraya kolloidalt silver i näsa-, mun- och halsregionen, så kan vi döda många virus och bakterier som annars skulle föröka sig tillräckligt mycket för att kunna göra oss sjuka. Då Kolloidalt silver fortfarande var klassat som ett kosttillskott upplevde människor, som då och då drack några teskedar kolloidalt silver varje morgon att de inte fick förkylningar lika ofta som tidigare.
Då kolloidalt silver dödar i princip alla kända mikroorganismer, samtidigt som det är helt ofarligt för människor och djur, så borde det vara en av de viktigaste sakerna att ha hemma i medicinskåpet tycker man. Kolloidalt silver som sprayas ner i halsregionen brukar i regel få bukt med det svidande som kan förekomma i halsen vid förkylning. Svidandet brukar som
regel försvinna efter ca tio minuter.
Nya rön pekar även på att vissa elallergiker får en fantastiskt god effekt på sin elallergi med kolloidalt silver. Anledningen till detta vet man ej. Kanske är anledningen att elallergi till stor del orsakas av patogena mikroorganismer. Den systemiska infektionen sätter ner immunförsvaret så mycket att kroppen får svårt att värja sig för till och med elektromagnetiska variationer i miljön detta är dock ej helt utrett.
Eftersom kolloidalt silver inte längre får påstås ha medicinska effekter eller vara ett kosttillskott kan vi bara relatera till hur man förr föreslog behandling av olika angrepp av mikroorganismer såsom bakterier.
Tester har visat att kolloidalt silver är så pass potent att det stoppar och dödar flera av de bakterier som sjukvården idag har problem med. Bakteriestammar som länge bekämpats med olika antibiotika – och som resulterat i att vi fått en massa resistenta bakteriestammar. Sjukhussjukans Staphylococcus Aureus dödas tex lätt med kolloidalt silver med 5 ppm styrka. Likaså salmonella, E. Coli, enterobakter, pneumokocker och streptokocker för att nämna några.
Läkarvetenskapen har länge känt till att silver har bakteriedödande och desinficerande egenskaper. Före penicillinets intåg på marknaden innehöll många mediciner silver som aktiv ingrediens. Läkarna övergav tyvärr silvret och ägnade sig åt mer ekonomiskt givande preparat. Det finns dock sjukvårdsprodukter som även idag använder sig av silvrets bakteriedödande och läkande effekt. Exempel på det är brännskadeplåster, olika salvor och urinrörskatetrar silverklorid mm.
Ett annat är lapis, eller silvernitrat, en blandning av silver och salpetersyra som används till att bekämpa bl.a. fotvårtor. Förr var Lapis det man droppade i ögonen på nyfödda för att ta död på bakterier som annars kunde orsaka ögonskador hos nyfödda. Det börjar även dyka upp alltfler produkter som innehåller silver som bakteriebegränsande substans. Speciellt i Japan har man insett möjligheterna. Det börjar nu komma kylskåp som har silverjoner inbyggda i plasten, allt för att minska bakterietillväxten. Det finns strumpor med invävda silvertrådar som förhindrar dålig lukt. Skärbrädor, räknedosor, toalettsitsar, bankomater, målarfärg och tröjor är andra exempel på produkter som man börjar använda silver till. Den japanska biltillverkaren Toyota har till och med utvecklat en speciell ratt som innehåller silverpartiklar. Det dyker hela tiden upp allt fler kommersiella tillämpningsområden, där man upptäckt vilken fantastisk bakteriebekämpare silver är.
Vill du veta mer så är Internet en guldgruva. Sök på ”colloidal silver” som det heter på engelska, eller ”kolloidalt silver” på svenska, så finner du mycket att läsa om olika erfarenheter och användningsområden.
Här är några länkar till seriösa ”sajter” som behandlar området kolloidalt silver:
http://www.silver-colloids.com
http://www.silvermedicine.org
Sammanfattningsvis kan man bara konstatera att utnyttjandet av silvrets bakteriedödande effekt skulle kunna vara mycket större än vad den är idag. Men med växande insikt, går vi mot en allt ljusare framtid där vi med hjälp av silver kan ha bättre kontroll över bakterier, virus och svampar i vår omgivning – utan att de klarar av att mutera och komma tillbaka i en ännu elakare och aggressivare form.
Denna lilla skrift lämnas över i mänsklighetens tjänst. Kopiera den gärna. Sprid den till nära och kära. Låt oss tillsammans visa de makter som bara tänker på sina kvartalsrapporter, att nu är det dags för oss vanliga människor att ta saken i egna händer.
Kolloidalt silver är oslagbart på att ta hand om många av de infektioner som vi drabbas av. Samtidigt så behövs silver för att bygga upp ett välfungerande immunförsvar. Dessutom är det helt ofarligt för människor och djur. Ändå är det läkemedelsbolagen som styr vad som ska få anses som medicin – bara onaturliga patenterbara substanser som skapar obalans i kroppen. Läkemedelsföretagen har lyckats dupera jordens alla regeringar att tro att dom verkar för folkets bästa. I själva verket är det de ekonomiska intressena som styr. Alla naturliga alternativ stoppas och fås genom desinformation bort.
Det är dags att mänskligheten agerar och säger att nu har vi fått nog. Finns det bra naturliga alternativ till de vanliga ”läkemedlen” – så bör dom naturligtvis användas och inte blockeras, baktalas och gömmas.
Om staten, som nu konstaterar att kostnaderna för läkemedel nu galopperar, var lite smart – skulle man instifta en oberoende kommission som fick i uppgift att utvärdera alla de alternativ som bjuds, både naturliga – och de som tillverkas av läkemedelsföretag. Den vägen hade vi fått en förhoppningsvis opartisk bedömning, mängder med fungerande naturliga alternativ, friskare människor samt en mer välmående statsfinans.
Fotnot:
Alla referenser till ”kolloidalt silver” gäller ämnet generellt och bygger på de samlade erfarenheter som användare världen över har av ämnet. Det har skrivits några böcker om kolloidalt silver också, tyvärr inget på svenska, än. Då rådande lagstiftning förhindrar oss att knyta produkter till dessa uttalande så görs inte heller det. Alla påståenden är bara förmedlade precis som de förekommer i litteraturen. Detta innebär att du som läsare kan få samma information genom att läsa en bok i ämnet.
Då kolloidalt silver numera bara är en vattenreningsprodukt kan man ej göra några medicinska anspråk på produktens verkan. Vi påstår alltså inget om produkten, vi bara förmedlar vad som redan finns att läsa om produkten via andra kanaler.