Mat är liv, utan mat kan vi inte leva. Maten tar vi från vår omgivning, vilken vi alltså är beroende av. Att äta innebär att förvandla vår yttre miljö till vår egen inre miljö. Genom aktiviteten i våran inre organ alstras vår mänskliga energi, som vi på olika sätt riktar tillbaka ut i den yttre miljön. Människan och hennes omgivning utgör ett enda levande och föränderligt sammanhang.
Födans avgörande betydelse för människans kroppsliga, själsliga, andliga och sociala hälsa har till stor del glömts bort i vårt moderna samhälle. I primitiva och mer traditionella kulturer utgjorde födan däremot oftast den självklara grunden för all läkekonst. Ju mer vi fjärmar oss från en sån enkel och praktisk förståelse av födans roll, desto starkare växer sig emelltid behovet av att återvinna denna tidlösa kunskap. Med ödmjuk stämma talar den alltjämt till oss ur vårt eget inre.
Om vi vill behålla och vidareutveckla vår mänskligheten, inklusive förmågan att lyssna till vår egen intuition och lära känna oss själva, så kan vi inte äta hur som helst. Visserligen är människans matsmältningssystem det mest flexibla av alla. Men hennes matvanor är för den skull inte slumpens skördar. Där finns en övergripande ordning, som inte bara styr vårt val av föda utan utgör själva grundrytmen i allt vi företar oss.