InflamMation
Inflammation är orsaken till autoimmuna sjukdomar som t ex. ledgångsreumatism och multipel skleros (MS). Inflammation är kroppens normala och friska reaktion vid en skada i kärlväggen. När kroppen misstolkar sin egen försvarsreaktion och immunsystemet angriper sig själv blir följderna allvarliga. En inflammation på kroppens yta upplevs vanligen som värme, rodnad, svullnad och smärta. Kronisk, lågnivå inflammation på cellnivå – även kallad ”the silent killer” – utvecklas utan smärta och kan leda till fetma, diabetes, cancer och hjärtsjukdom. Vanliga syndrom vid kronisk inflammation kan vara rygg- och nackbesvär, ledbesvär, artros och reumatism. Långvarig inflammation kan leda till benskörhet och fibromyalgi.
Orsaken till inflammation (ett överaktivt immunförsvar)
De främsta orsakerna till en inflammation är relaterade till diet men även miljöfaktorer (passiv rökning, luftföroreningar, kemikalier, bekämpningsmedel, tungmetaller, luftburna retmedel); stress (arbetsplats, förhållanden/relationer, personligt och psykologisk); fysisk skada (trauma, infektioner, frakturer, skärsår eller skrubbsår); akuta och kroniska sjukdomar (åderförkalkning t ex. hjärt- och kärlsjukdomar; övervikt och fetma; systemisklupus erythematosus (SLE) bechterews sjukdom (reumatisk); led- och muskelsjukdomar t ex. reumatoid artrit (RA) sjögrens syndrom; mag-tarmsjukdomar t ex. crohns och ulcerös kolit; lungsjukdomar tex. astma; hud-sjukdomar t ex. psoriasis/eksem; allergier t ex. celiaki (glutenintolerans) och t o m individens genetiska påbrå.
Kostråd vid inflammation
”Stärkelse och fibrer består bara av glukos, som inte rubbar ämnesomsättningen i levern på samma sätt som fruktos. Men stärkelse rika livsmedel som t ex. ris, mjölmat och potatis kan istället ge höga blodsockertoppar och höga insulinnivåer i blodet och triggar inflammation och som drar igång kroppens tillväxtsystem. Därför spelar det stor roll hur höga blodsockertoppar och hur höga insulin-nivåer du får i din kropp. Och detta är högst individuellt. En person som tränar mycket och har stor muskelmassa kan äta ganska mycket socker utan att det märks så mycket i blodet. För en person som tar det lite lugnare i livet – som har mindre muskelmassa och kanske dessutom är lite bukfet – är det värre. En sådan person kan få högt blodsocker av en banan”.
Källa: Ur ”Ett sötare blod” av Ann Fernholm.
Vi rekommenderar
- Färska ekologiska bladgrönsaker, rotfrukter, baljväxter, quinoa, hirs, råris och mjölksyrade grönsaker (surkål t ex.)
- Avokado, chiafrön, nötter, frön, olivolja, kokosmjölk, kokosolja
- Havsalger t ex. wakame, kombu eller arame
- Läkeväxter: blåbär, björkaska, cayenne, gurkmeja, ingefära, kanel, korngräs, nyponpulver, oregano, svart peppar och vitlök
- Kosttillskott: Balanced Minerals (Mega Food), BasBalans (Holistic), CBD-olja, Cocosa MCT, HelaBen (Helhetshälsa), Magnesium, MSM, Silicea Mag, Udo’s Choice och Urbase
Uteslut med fördel
- Härdade fetter, transfetter, margariner eller andra helt eller delvis härdade fetter (t ex. Becel, Carlshamn, Lätta, Milda).
- Majsolja, rapsolja, sojaolja och solrosolja.
- Industrimat (t ex. chips) med ingrediens ”vegetabilisk olja”. Undvik att steka matoljor i höga temperaturer.
- Raffinerat socker/aspartam (t ex. juice/saft/läsk/cider, bullar, kakor, choklad, ketchup, majonnäs, sojasås, frukostflingor)
- Raffinerat spannmål (t ex. pasta/bröd = snabba kolhydrater)
- Alkohol och koffein (håll dina binjurar friska – binjurarna bildar antiinflammatoriska hormoner)
- Kött, fisk, ägg, mejeriprodukter såsom mjölk, fil, yoghurt, keso, ost, kvarg och kasein (mjölkprotein)
- Växtgiftet alfasolanin från nattskatteväxter eller nightshades (t ex. potatis, tomater, paprika, aubergine, chili)
- Oxalsyra: spenat, mangold och ofermenterade sojaprodukter
- Gluten (protein i vete, råg och korn)
- Livsmedelstillsatser (t ex. glutamat i buljong)
- Värktabletter / kortison som är kontraproduktiva på sikt